I will hope to bring her home

Sitter här och spränger högtalarna, känns härligt. Efter en mindre lyckad körlektion kan jag förstå allas hat mot körskolan, jag joinar klubben.

Kom nyss hem från kyrkogården avec mormor and mom. Jag gillar inte när det gång på gång kommer som en blixt ur klar himmel, att det i praktiken faktiskt är så att du inte är här. Det har gått upp i teorin, men fortfarande inte praktiskt. Du var nog den enda jag kunde träffa och umgås med, utan att vi sa ett ord till varandra, utan att det kändes konstigt. Det kändes så naturligt och självklart. Det låter otroligt konstigt, men vem ska jag nu dela min tystnad med? Det finns ingen som du, därför är saknaden enorm.

Över till gladare saker kände jag, är så mycket känslodrabbel i den här bloggen. Har pluggar matte som en idiot idag, FYFAN om jag inte klarar det här provet. Då blir jag arg. Helgen bjuder på mer plugg, SKRÄLL. Haha, nej men ska ta vara på tiden nu för en gång skull. Ska bli jävligt skönt att få sova länge som fan också, jävlar som jag längtat.  

Nu ska jag hjälpa farsan med maten
Efter en låt till som spränger, efter All that remains
Då ni, då är man redo
godkvällen till alla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0