Bör inte dricka denna koppen te, har druckit alldeles för mycket kaffe och skit idag, kommer aldrig somna.
Fixat in en film åt pappa iallafall, sen slängde jag in handduken, fixar resten imorn. Latmaskarna (okej, fine dom jobbar imorn) tvinga mig sänka, så nu hör jag nada av min musik. Nice.

För över ett år sen var jag inne i min bästa trivsel på otroligt länge. Jag vantrivdes inte med något, jag letade inte fel, jag älskade min omgivnig (vilket jag givetvis gör idag med), varje morgon var det bara att gå upp, problemfree. Klart det fanns problem, men alla problem kändes som små skit, så ovärt att man bara kunde koppla bort dom. Man kan säga att jag var så jävla nöjd. Med min omgivning, min vardag, mina rutiner, men främst mig själv och den situatuon jag befann mig i.

Jag har nog alltid försökt hitta tillbaka till känslan sen den försvann, men vajre gång jag varit på god väg, börjar jag vantrivas. Jag börjar om, letar fel, sätter mig i mina egna problem och sätter mig själv i fel situationer. Men nu jävlar ska jag ge mig den på att ta mig tillbaka, sluta tänka på ovärda små skitproblem, för det löser sig alltid i slutändan i alla fall. Vilket är något man bör lägga på  minnet. Att hitta tillbaka till mig och min situation, och trivas där jag är.

Varför stressa upp sig så enormt, när man bara kan slappna av och bara sluta tänka. Sluta tänka på saker man ändå inte kan lösa. Som tiden, någon annan, eller något annat bara kan lösa. Jag har inte hittat känsla än, men vet att jag är nära och den här gången tänker jag inte slänga bort den som jag gjorde sist.